Click here to read the article in english.
-ismer knutna till tro och religionerIdag finns det en stor, varierad mängd av paganska inriktningar. Vare sig de är nya eller traditionella så kan det vara förvirrande om du blir tillfrågad vilken sorts –ism din tro tillhör. Många paganer svarar säkert att de är polyteister och tycker det är bra så, fast de egentligen rent akademiskt snarare skulle anses vara biteister, eller i vissa fall t.o.m. inkluderande monoteister. Så, försjunk i min guide till religionernas och andlighetens –ismer och upptäck saker om din tro du kanske inte visste innan. De fyra övergripande synsätten kring tro 1 Ateism Ateism är förnekandet av gudomar eller andra högre makter. Detta kan vara en aktiv tro där man bekräftar sin åsikt att inga gudomar existerar, eller en mer passiv inställning, man tror helt enkelt inte på något. Dessa två inställningar till ateism kallas ibland stark- respektive svag ateism. Även om ateism som koncept verkar enkelt vid en första anblick, skulle några av världsreligionerna faktiskt kunna kallas ateistiska då de inte tror på gudar, t.ex. buddism. Jag har även stött på nypaganer, wiccaner för att vara mer specifik, som säger att de är ateister och anser att gudomarna är psykologiska arketyper á la C.G. Jung. 2 Agnosticism Agnostiker anser att man inte kan veta om gudomar/högre makter existerar eller inte. Skulle gudomar/högre makter existera kan man inte få kännedom om dem. 3 Teism (och deism) Teism är tron på minst en personlig (dvs. med samlat medvetande), skapande gudom som agerar inom sin skapelse. Deism är likt teism förutom på en punkt: efter skapelsen agerar gudomen inte mer inom sin skapelse. 3.1 Monoteism Monoteism är tron på en enda gudom samt att gudomen aktivt agerar i sin skapelse. Monoteism är den mest kända formen av tro och de flesta associerar termen med de abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam. Intressant nog skulle dock vissa former av gudinnedyrkan anses vara monoteistiska och en av de tidigaste förekomsterna av monoteism var i det gamla Egypten där Aten dyrkades som den ende guden under en kort period. Monoteism kan delas upp i två underkategorier: 3.1.1 Inkluderande monoteism Detta är tron på en enda gudom samt att alla andra gudomar endast är andra namn på den enda, sanna gudomen. 3.1.2 Exkluderande monoteism Tron på en enda gudom: alla andra gudomar är falska, andra demoniska, påhittade eller missuppfattningar. Dessa underkategorier förekommer t.ex. i olika kristna sekter. 3.2 Biteism Biteism är tron på två jämbördiga gudomar som existerar i harmoni. De har ofta kompletterande polariteter som t.ex. sol – måne, himmel – jord, man – kvinna etc. Wiccaner som tror på Guden och Gudinnan (samt att alla andra gudomar är aspekter av dem) kan kallas biteister. 3.3 Diteism Precis som biteisterna tror diteister på två jämbördiga gudomar, skillnaden ligger i att de i den diteistiska världssynen existerar i ständig kamp. Här är polariteten istället ”ond” – ”god” där den rådande moralsynen i den diteistiska kulturen avgör vad som är gott respektive ont. 3.4 Polyteism Polyteister tror på fler gudomar. Dessa gudomar är oftast begränsade och är inte allseende eller allsmäktiga. Polyteism kan delas in i två undergrupper: 3.4.1 Stark polyteism Tron att gudomarna är separata, specifika individer. 3.4.2 Svag polyteism Tron att gudarna är delar av något större. De flesta paganer anser sig vara polyteister. Traditionella/rekonstruktionistpaganer är oftast anhängare av stark polyteism, medan många nypaganer ser de olika gudomarna som aspekter av en större helhet. Hindusism ses av många som polyteistiskt och det är visserligen sant för flera hinduiska inriktningar men det är inte den enda andliga åskådningen, det finns även inriktningar som t.ex. är monoteistiska eller panteistiska. 3.5 Henoteism Henoteister dyrkar eller följer en gudom, men erkänner samtidigt existensen av andra gudomar. Traditionella och rekonstruktionistpaganer (dvs. paganer som försöker rekonstruera utövandet av en historisk pagansk tro) är ofta henoteister. 3.6 Monolatrism Monolatri liknar henoteism på så sätt att en gudom dyrkas/följs samtidigt som existensen av andra gudar accepteras. Men till skillnad från henoteism anser monolatrismen att gudomen som dyrkas är den enda som är värdig denna dyrkan. Vissa anser att de forntida israeliterna var monolatriker samt att deras tro förändrades till monoteism vid ett senare skede då den influerades av egyptisk Aten-dyrkan. 3.7 (Mono)deism Den här trosföreställningen liknar monoteism i det att det anses finnas en enda gudom. Skillnaden är att den monodeistiska gudomen skapade världen, men lägger sig sedan in i sin skapelse. Gudomen har lagt in naturlagar i sin skapelse så att den ska kunna sköta sig själv. (Mono)deism är en i sammanhanget ung form av tro som först uppkom under 1600-talets vetenskapliga revolution. Den blev sedan spridd vidare under upplysningen på 1700-talet. Till följd av detta hittar man oftast den inom vissa varianter av kristendom. Det skulle även rent teoretiskt kunna finnas polydeism, men än så länge har jag inte stött på det i praktiken. Finns det några polydeister där ute som vill berätta mer så får ni gärna e-posta mig. 4 Andliga, icke-teistiska trosföreställningar 4.1 Panteism Panteism är tron att hela naturen, världen eller universum är skapat av, samt bebos av en opersonlig, andlig entitet, allt är ett, samt att inget existerar utanför den verkligheten. Exempel på andliga inriktningar som skulle kunna kallas panteistiska är kabbalistisk judendom, vissa former av hinduism, vissa nypaganska inriktningar samt New Age (dock är den termen vag, mångfacetterad och accepteras inte alltid av de som forskare skulle säga är New Age-anhängare). 4.2 Panenteism Panenteism är tron att hela naturen, världen eller universum är skapat av, samt bebos av en opersonlig, andlig entitet, allt är ett, samt att denna entitet fortsätter utan slut bortom den här verklighetens tid och rum. Den fysiska världen är endast en del av gudomen, en manifesterad del. Många nordamerikanska indianstammar, Neoplatonister och Hermetiker är exempel på panenteister. 4.3 Pandeism Panteism är tron att hela naturen, världen eller universum är skapat av en opersonlig, andlig entitet, allt är ett, samt att inget existerar utanför den verkligheten. Detta kan vid först anblicken verka vara samma sak som panteism, men det som skiljer de båda åt är att gudomen är medveten om sig själv som ett manifesterat universum samt kan agera i det inom panteism, men inom pandeismen är inte gudomen medveten om sitt nuvarande tillstånd som ett manifesterat, fysiskt universum. Det är inom pandeismen även underförstått att gudomen senare kan återgå till sitt tillstånd som en individuell, medveten gudom, vilket den var innan den manifesterade sig. För att sammanfatta det kortare: gudomen var självmedveten, skapade universum av sig själv och när gudomen då blev manifesterad samt i viss utsträckning delad, blev den även omedveten om sig själv. 4.4 Animism Animism är tron att alla ting i världen är befolkade av en ande. Olikt pan-/panenteism är dessa andar inte delar av en större helhet, utan specifika, individuella entiteter. Animistisk tro förekommer ofta tillsammans med andra trosföreställningar. Exempel på religioner med en stark förekomst av animism är Shintoism, europeisk paganism samt hindusim. Religion och tro är knepiga ämnen Förhoppningsvis bidrog min sammanställning av olika –ismer inom tro och andlighet till att ge viss insikt. Mänskligt beteende är komplext och likaså är människans tro. Ibland kanske termerna känns likadana, t.ex. i fallet inkluderande monoteism – svag polyteism, eller så kan de verka möjliga att kombinera t.ex. som tidigare nämnts är ju många polyteister även animister. Möjligheten att åtminstone till viss del kunna benämna sin tro med en term andra lätt kan förstå, gör det förhoppningsvis lättare att diskutera tro och religion, vare sig den diskussionen äger rum mellan de som har liknande åsikter eller de som har vitt skilda synsätt. Jag har även skrivit den här korta sammanställningen som bredvidläsning till andra texter som är publicerade/kommer att publiceras här på min webbplats. Källförteckning Wikipedia.org, 2-3/2 2009 Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, 1904-1926. |