Sub rosa – rosendoften gör mig stum

Posted in Folkmagi, Folkmedicin, Odling, Örter, Sommaren, Trädgård on 12:03 by admin

Rosor! Vackra, underbart doftande rosor! En av de underbaraste upptäckterna trädgården haft att bjuda på är rosenbuskarna här och var. Den som särskilt fyllt mig med glädje är den över två meter höga, rikblommande busken av något som t.ex. skulle kunna vara en gallica-variant. Det är svårt att säga säkert dock, det finns så många som ser mycket liknande ut, med mattgröna blad och dubbla, intensivt mörkrosa blommor. Och doften! Framförallt doften! Berusande drar den genom trädgården och jag sitter tyst i trädet och låter mig svepas in i den, som en bris från Alvhem.

tradgard sommaren orter odling folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Sub rosa   rosendoften gör mig stum <!  :  ><!  :en  >Sub rosa   silenced by the scent of roses<!  :  >

Rosenknopp

Det är inte bara trädgården som doftar av rosor; mitt rum, där jag sitter och skriver det här, bågnar nästan av doften av rosenkronblad på tork. I en glasbruk drar rosentinktur, bas till magiska parfymer. Stråk av kryddig rölleka drar fram ibland från de knippen som hänger kors och tvärs i rummet och ger extra djup åt rummets doft. Jag väntar tills blommorna slagit ut helt och knipsar sedan av dem precis vid fästet – sällan har jag väl känt mig så Morticia Addams-liknande. Väl inne ligger kronbladen i mörker på skira tygsjok och torkar. De drar ihop sig och blir lila men doften är lika underbar. Rosen är en av våra mest kända och älskade blommor som dessutom finns i otaliga varianter och färger. Jag föredrar de gammaldags, doftande varianterna, färgerna blir sekundära och de behöver inte vara remonterande (blomma om). Istället väljer jag gärna flera sorter med olika blomningstid – så kanske jag hinner med all deras prakt och överflöd också! Vi har inte planterat egna rosor än, men efter den här sommaren har jag en bättre uppfattning om vad jag vill ha och var jag vill ha dem, så får vi se om de håller med.

tradgard sommaren orter odling folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Sub rosa   rosendoften gör mig stum <!  :  ><!  :en  >Sub rosa   silenced by the scent of roses<!  :  >

Färdig rosentinktur

Medicinskt används främst nyponen, fulla med c-vitamin och välsmakande som te eller soppa. Men även blommorna går utmärkt att använda; till saft, gelé och torkade i te, till exempel. 1768 nämns det i en farmakopi att rosenättika, ättika där rosenkronblad dragits ur, smörjs på tinningarna mot huvudvärk. Jag får prova min tinktur vid något av de sällsynta tillfällen då jag har huvudvärk, om inte annat så luktar jag gott i mitt elände. Får jag buskar att trivas och blommor i överflöd kanske jag näns använda dem även till saft, likör och liknande, men de blommor jag lyckats skörda i år går till doft och trolldom. Kärlek är väl det de flesta associerar rosen med magiskt, men även vid skydd och sjukdomsbot har den sin tillämpning och vet man hur, kan taggarna även användas vid sot och förgörning. Min rosentinktur blandar jag vid behov med andra traditionella örter för att förstärka önskad verkan. I år blev det en hel del, så månne kommer det att finnas några få flaskor med kärlekstinktur för den som är intresserad? Tinkturen kan användas som parfym för att göra dig allmänt tilldragande. Vet du vem objektet för din åtrå är, så kan tinkturen användas för att locka just den personen – blir tinkturen en del av mitt sortiment, skickar jag med instruktioner. Ni får väl hojta i kommentarerna (eller använda kontaktsidan – detta kanske kräver diskretion?) om ni tycker att jag ska göra mig besväret att göra den tillgänglig. tradgard sommaren orter odling folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Sub rosa   rosendoften gör mig stum <!  :  ><!  :en  >Sub rosa   silenced by the scent of roses<!  :  >

tradgard sommaren orter odling folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Sub rosa   rosendoften gör mig stum <!  :  ><!  :en  >Sub rosa   silenced by the scent of roses<!  :  >

En dagsskörd

Syren och gullviva

Posted in Folkmagi, Folkmedicin, Gudinnor, Odling, Örter, Sommaren, Trädgård on 23:35 by admin

Syrener är inte direkt kända från varken svartkonstböcker eller farmakopéer, men de flesta svenskar har ändå ett känslomässigt förhållande till dem. Deras starka doft omvärver skolavslutning och examen och bär med sig löftet om en lång, härlig sommar.

Syrenen är ätlig, dekorera gärna den där salladen vi började prata om i daggkåpeinlägget med vackra syrenblommor. Precis som med andra ätliga, starkt doftande blommor, går det alldeles utmärkt att göra saft på syren. Jag hann inte med det i år, men nästa år hoppas jag göra mig några flaskor. Som ni ser nedan lider vi inte direkt brist på syrener.

 

tradgard sommaren orter odling gudinnor folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Syren och gullviva<!  :  ><!  :en  >Lilac and cowslip<!  :  >

Huset skymtar fram bakom den höga, rikblommande syrenhäcken

 

Gullvivan däremot är välkänd i både medicin och magi, även om det till viss del är något som kommit i skymundan i våra dagar.  Hela växten, men särskilt roten (eller, för att vara mer precis, jordstammen), är slemlösande och milt urindrivande – en bra komponent i teer vid rethosta till exempel. Blommorna ska tydligen lämpa sig väl till konfekt, vilket jag väl får prova vid tillfälle, kanske tillsammans med kanderade syrenblommor.

De späda bladen fungerar väl i salladen, så något mer att lägga till i försommarvarianten av den.

Den sägs ge god smak i dricka, så mjödbryggande vänner kanske ska se sig om i sina trädgårdar efter en gullviverot och prova?
I folktron är gullvivan även känd som majnycklar eller Jungfru Maria nycklar, den liknar ju något en nyckelknippa. Saker som heter något med “Jungfru Maria” har förvånansvärt ofta tidigare förknippats med någon av våra gudinnor och jag tror mycket väl det kan vara så även här, jag har stött på uppgifter att den ska ha kallats “Frejas nycklar”.

Den kan hjälpa till vid menstruation om man har för mycket vatten i kroppen och känner sig uppsvälld; sådana växter brukar bara för det bli förknippade med gudinnor.

Gullvivan är fridlyst i vissa län men får plockas för eget bruk (en lagom liten bukett) i andra. Inte någonstans får man dra upp den med rötterna, varför det är bra att odla den själv eller ha den förvildad i trädgården vilket jag till min glädje upptäckte att vi har här.

tradgard sommaren orter odling gudinnor folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Syren och gullviva<!  :  ><!  :en  >Lilac and cowslip<!  :  >

Brevid den gula gullvivan Primula veris syns den röda varianten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Daggkåpa

Posted in Folkmagi, Folkmedicin, Odling, Okategoriserat, Örter, Trädgård, Våren on 00:22 by admin

Daggkåpan blommar inte än, men bladen pryder ändå sin plats där de står, vattnet glittrar som klara kristaller i de gröna bladskålarna.

De verksamma ämnena i daggkåpan verkar sammandragande, varför den kan användas till sårläkning både in- och utvärtes. Den verkar även stoppande vid diarré samt rikliga menstruationer och är en av de gamla klassiska läkeörterna som förekommer i förteckningar sedan gammalt.

Dess latinska namn, Alchemilla (vulgaris), fick den för att den tillsynes frambringar “diamanter” ur intet, som alkemister förvandlar bly till guld; det vill säga den vätska som varje morgon glimmar i bladens mitt. Det namnet är på så vis mer korrekt än det svenska daggkåpa, då dropparna inte är dagg utan fukt som bladet släppt ifrån sig under natten.

varen tradgard orter okategoriserat odling folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Daggkåpa<!  :  ><!  :en  >Ladys Mantle<!  :  >

Daggkåpa, Alchemilla vulgaris,  med glimrande droppe i mitten

Förr, när få ägde klockor, såg man på daggkåpan för att se när arbetsdagen var över om man var långt ifrån gården. Oavsett om det var soligt eller mulet, sades den slå ihop sina blad då solen gick ned.

För den som vet hur, använder man daggkåpan till trollskott. Den har också använts att ge bot för trånsjuka, att längta efter en plats eller person.

Vill man bjuda sina vänner på egenplockad sallad av vilda växter kan man ha med några få blad av daggkåpa – men inte för många, då garvsyrorna gör smaken kärv. Fler förslag på vad du kan lägga i en sådan sallad dyker upp på de växter där det är lämpligt sommaren igenom.

Uppdatering!

Jag tog en runda runt trädgården igår och nu exploderar verkligen blomningen hos många växter samtidigt, däribland daggkåpan:

varen tradgard orter okategoriserat odling folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Daggkåpa<!  :  ><!  :en  >Ladys Mantle<!  :  >

Blommande daggkåpa

 

Mitt nya hem

Posted in Folkmagi, Folkmedicin, Odling, Örter, Trädgård, Våren on 19:28 by admin

Som trogna läsare av bloggen kanske räknat ut så har jag och min familj flyttat. Från pepparkaksliknade timmerhus i granskogen i älvens närhet, till 1700-talsgård i en lummig gammal trädgård på en kulle bland åkrar och ängar, med skogsbrynet lite längre bort.

De flesta bekantar sig säkert med sina omgivningar då de flyttat till ett nytt ställe, så även jag, men kanske med lite annat fokus. Det är dessutom något som egentligen aldrig tar slut, det finns naturligtvis nya saker att upptäcka oavsett hur många år man bor på ett ställe, bara man vet att se sig omkring.

Tid har jag också ont om, som vanligt, men som omväxling tänkte jag försöka mig på kortare inlägg oftare.

Just nu tittar jag mig omkring i trädgården för att se vad som växer här. I sommar tänker jag inte odla mycket alls, utan istället se vad som kommer upp, vad jag vill lägga till, om något måste hjälpas på traven osv. Jag vill gärna växa mig in i trädgården, här vill vi bo länge.

Så, en blomma, växt eller ett träd per inlägg är vad jag kommer att skriva om nu framöver. Eftersom våren kom sent och allt exploderade fram, kommer blommor som redan blommat över att vara huvudpersoner i alla fall. Så mycket nytt som jag ser här så har jag något nytt att lägga in ändå in på höstkanten, känns det som. varen tradgard orter odling folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Mitt nya hem<!  :  ><!  :en  >My new home<!  :  >

varen tradgard orter odling folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Mitt nya hem<!  :  ><!  :en  >My new home<!  :  >

Vitsippa, Anemone nemorosa

Först ut är vitsippan, Anemone nemorosa, som visade sig i vacka, vita sjok här och var i trädgården.

Sedan gammalt anses vitsippan som skyddande, särskilt mot sjukdom. Tog man vårens första vitsippa och åt upp den, höll man sig frisk hela året.

Den var också en signal att det var tid för olika saker – vad skiljer sig åt mellan olika landsändar, eftersom våren och vitsippan kommer olika fort beroende på var man bor.

Trots denna gamla användning vill jag avråda från att äta den, den är, liksom alla sippor, giftig. Även kontakt med växtsaft på huden under längre tid kan ge upphov till irritation och blåsor.

Jag låter den stå och vara söt där den är, runt hela huset finns den med sin skyddande kraft.

Tags: vitsippa

Ormsommar och Vänderotshöst

Posted in Folkmagi, Folkmedicin, Frigga, Hantverk, Hösten, Odling, Örter, Sejd on 15:44 by admin

Det var en regnig sommar, vilket lockade till hantverk uppkrupen i soffhörnet snarare än bad. Intressant nog har hantverkandet haft ormen som en röd tråd, även om jag jobbat i olika material.

Eftersom jag skulle hjälpa till vid en sejd i slutet av sommaren, så tog jag mig äntligen i kragen och sydde mig en sejdhuva som är bara min och bara avsedd för just det ändamålet, istället för min ”vardagshuva” som jag har till mina vinter-vikingakläder.

Eftersom jag har gotländskt påbrå på mammas sida är jag förtjust i att använda motiv från gotländska bildstenar. En av de mest meningsfulla är den från Smiss, ofta kallad ”Ormhäxan från Smiss” som för mig symboliserar min fulltrogna, Frigga. Så motivet var givet som broderi på front- och ryggpanelen. Panelerna är kvadratiska, så det passade bra att dela upp motivet så att de tre ormarna i knut fick pryda ryggen.

sejd 2 orter odling hosten hantverk frigga folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Ormsommar och Vänderotshöst<!  :  ><!  :en  >Snake summer and Mezeum autumn<!  :  >

Ormknuten växer fram

 

De tre ormarna är egentligen inte ormar, utan djur representerade på ett ornamentikt sätt. Det är en häst, en vildsvinsgalt och en örn som slingrar sig runt varandra.

På framsidans panel ståtar naturligtvis gudinnan själv, hållandes två ormar. Det finns en hel del symbolik och mening att finna bara i den här bedrägligt enkla bilden – mer berättar inte jag, de som har anledning att hitta rätt i bilden, gör det.

sejd 2 orter odling hosten hantverk frigga folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Ormsommar och Vänderotshöst<!  :  ><!  :en  >Snake summer and Mezeum autumn<!  :  >

Gudinnan och ormarna

 

Med båda panelerna färdigbroderade, var det bara att sy ihop alla bitarna och kanta huvan.

sejd 2 orter odling hosten hantverk frigga folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Ormsommar och Vänderotshöst<!  :  ><!  :en  >Snake summer and Mezeum autumn<!  :  >

Huvans delar sys ihop

 

Runt ansiktet har jag slyngat en fläta, vilket är både snyggt och praktiskt, det räcker med den extra lilla vikten för att huvan ska hållas nere när man så vill.

sejd 2 orter odling hosten hantverk frigga folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Ormsommar och Vänderotshöst<!  :  ><!  :en  >Snake summer and Mezeum autumn<!  :  >

Den färdiga huvan, fram- respektive baksida. Min äldste son var vänlig nog att modella.

 

Sen gjorde jag också en orm i masurbjörk, som senare blev en present åt en långväga vän.

sejd 2 orter odling hosten hantverk frigga folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Ormsommar och Vänderotshöst<!  :  ><!  :en  >Snake summer and Mezeum autumn<!  :  >

Orm snidad i masurbjörk och behandlad med min egen bivaxsmörja

 

Sist men inte minst går det framåt med att förädla min sejdstav, till våren kanske den är klar.

sejd 2 orter odling hosten hantverk frigga folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Ormsommar och Vänderotshöst<!  :  ><!  :en  >Snake summer and Mezeum autumn<!  :  >

Sejdstavsorm i vardande

 

Den här hösten har jag bara skördat ett minimum, det vill säga det jag behöver för husbehov samt för mina brygder och mitt reningssalt.

Men tibast och vänderot är ett måste och i år hann jag före fåglarna till tibastbären! Tibastbär är giftiga för människor, så de används endast i trolldom – men där är de desto kraftfullare.

sejd 2 orter odling hosten hantverk frigga folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Ormsommar och Vänderotshöst<!  :  ><!  :en  >Snake summer and Mezeum autumn<!  :  >

Tibastbär på busken alldeles innan skörd

 

De torkade fint och fick strax sällskap av en rejäl skörd med vänderot.

Det regniga vädret har åtminstone glatt vänderoten, som spritt sig mer den här sommaren än tidigare. Jag har även turen att ha en flygvänderot på en jordfast sten; den är en dröm att skörda genom att försiktigt lyfta den ur mossan. Men den är rena mardrömmen att rensa, då tillräckligt mycket mossa sitter kvar för att det ska bli ett pilljobb! Det är tur att jag har mångårig övning av att reda ut mitt långa hår, även om jag aldrig brukar ha riktigt så mycket mossa i håret.

sejd 2 orter odling hosten hantverk frigga folkmedicin folkmagi  <!  :sv  >Ormsommar och Vänderotshöst<!  :  ><!  :en  >Snake summer and Mezeum autumn<!  :  >

Vänderoten är torkad och ska läggas i burken

 

Det är dock a och o att vara noga vid rensningen och göra den direkt då roten är skördad, så det dröjer så kort tid som möjligt innan torkningen inleds. Jag har genom åren kommit fram till att den, märkligt nog, blir som mest kraftfull på alla de sätt genom att torka på mina element, vilka är dubbla med ett galler mellan de två elementpanelerna. Där stiger det naturligtvis upp en jämn ström av varm luft som torkar rötterna snabbt nog för att behålla även medicinskt verkningsfulla ämnen kvar i dem. Så några dagar varje höst, ser det ut som om mina element håller på att tas över av naturen genom ett nät av rötter.

I hela huset sprider sig samtidigt den speciella, kraftfulla doften av vänderot som jag starkt förknippar med läkning, trygghet och vilsam höst.